Man blir storleksblind

Okej, let´s talk a little bit about det här med häststorlekar. När jag började rida på ridskola som 11-åring så hade jag inte sett alltför många hästar i mina dagar. Den första lektionen så skulle vi ha voltige på den 140 cm höga fjordingen Hellman, och jävlar i hela havet vad stor jag tyckte att han var. Han måste ju typ ha varit en vääldigt stor häst! Gedion, som var 144 cm vågade man ju typ inte rida för att han var så stor dessutom.

Cirka 7-8 år senare kan man säga att historien upprepades något. Vi åkte och provred Boppen med en mankhöjd på hela 182 cm. Den gången hade jag ju dock befogenhet att faktiskt bli imponerad av hans storlek, för det är ju inte många hästar som växer över 180 cm. I början tyckte jag att Boppen var gigantisk. Idag tycker jag att Boppen… kan kännas liten ibland, haha. Det är bara när han spänner sig och växer några cm till på höjden som jag faktiskt märker av hans storlek idag. Antagligen för att han är så förbannat snäll och lättriden. Har är ingen tung blåval att rida trots sin storlek liksom, och det är det som jag bara älskar med Bopput ♥ Bevis på storleksblindet: Om någon köper en häst på 170 cm och kallar denne för ”stor” så tänker jag… Vadå stor? 170 cm är ju riktigt litet!

Världens största häst 1?
Bild 015

Världens största häst 2:
stor

Någon som känner igen sig? ;)

/ Emma