Hur man utvecklas som ekipage

Det som jag tycker är det absolut svåraste med ridningen (speciellt på Boppen) är att hålla hästen precis inom ramen. Vad är då detta för ram som vissa ryttare pratar om? Jo, för mig så innebär att rida hästen inom ramen, att jag rider den precis så som jag har planerat. Den ska:

– Gå i exakt den form jag ber om och vara avslappnad/lösgjord.
– Gå på exakt det ”ridspår” jag ber den om. Dvs, om jag har bestämt mig för att rida en 15m volt ska den bli 15 meter, om jag ska rida en sluta på 3 spår ska den vara på 3 spår och inte 4 osv.
– Gå i exakt det tempo/samling jag ber den om.
– Spåra. Alltså ska bakbenen trampa i frambenens spår om jag inte rider rörelser där fram- och bakbenen ska gå i olika spår.

Om jag som ryttare klarar av alla dessa punkter, då har jag hästen inom ramen. Detta kanske inte låter så svårt, men jäklar vad mycket svårare det blir när man är petnoga med hur hästen ska gå. Då blir till och med något så basic som att rida en volt svårt. Det är ju superlätt att rida en 15m-volt där hästen går i sin bekvämlighetsform och tempo utan att spåra. Om man däremot ska få till alla punkter ovan så blir det mycket svårare. Sedan får man som ryttare såklart tänka på att det blir svårare för en orutinerad/svag häst att uppnå alla dessa punkter, men det är bra att ha något att sikta på tycker jag.

Jag brukar inte rida helt ”inom ramen” hela ridpasset. Under uppvärmningen rider jag till exempel mer kravlöst så att Boppen ska få komma igång i kroppen, men genom att rida utanför hans komfortzon och ha honom inom ramen så gott som det går så märker jag att vi ständigt utvecklas. Om jag bara hade tagit det bekväma före det obekväma varje ridpass så hade ridpassen säkerligen flutit på bra, men vi hade inte utvecklats och Boppen hade bara gått ganska bra istället för att kunna gå superbra.

3

/ Emma