Lagom stöd i tygeln

Hej, hur gör du för att träna att han ska ta stöd på höger? 
Min vänstertygeln glappar gärna i högervarv och det gör att vänsterhanden blir bred och hög för att liksom hela tiden försöka ha stöd..
Så fort jag tar ett ställande, ledande eller nåt annat tygeltag i höger, finns det jättefint stöd där men jobbar med små tygeltag hela tiden där för att varken jag eller hon ska fastna i tygeln.

Det här med att få ett lagom och jämt stöd i båda tyglarna tycker jag är jäkligt svårt. Ofta så kan hästarna antingen släppa stödet eller bita fast i bettet för att komma undan. Många hästar tar även mer stöd på en tygel. Jag tänkte därför skriva lite i det här inlägget hur jag jobbar med Boppen. Vi har haft problem att han inte velat ta lika mycket stöd på höger tygel, och ibland kan han antingen bli tung i handen eller knäppa av helt och hållet.

Under en föreläsning med hästtandteknikern Johan Lundh så berättade han att vi ryttare ska sträva efter att ha cirka ½ kg ”tyngd” i varje tygel när vi rider. Kort och gott så känns detta som att hästen har ett sug på bettet men inte ligger på och blir tung. Jag försöker alltid få till den känslan i båda tyglarna när jag rider. För att få den känslan så måste jag vara supernoggrann med att rida med lika mycket stöd på tygeln med båda händerna. Tygeln ska hela tiden vara sträckt utan att jag blir hård i handen. Det får inte ske någon glappkontakt för då har hästen ingenting att ta stöd på och blir antagligen ostabil i formen.

Jag har länge haft problemet att min högerhand befinner sig längre fram än vänsterhanden. Länge trodde jag att det var min vänsterhand som var felplacerad (för långt bak) men nu har jag konstaterat att det antagligen är högerhanden som varit placerad för långt fram. Se problemet här:
e9

Pga detta sitsfel så blir det lätt att just min högertygel glappar, vilket blir ett extra stort problem i vänstervarvet när högertygeln är yttertygeln. Efter att ha tränat för Rebecka nu så är jag dock suuupernoggrann med hur jag placerar mina händer. Nu tänker jag STÖD PÅ TYGLARNA hela ridpasset, och jag skulle säga att problemet så gott som är borta numera. För att behålla stödet på yttertygeln så får jag tänka att jag ständigt ska rida med den handen längre bak än vad jag egentligen är bekväm (van) vid. Detta funkar svinbra och snart kommer det nog kännas lika naturligt att ha handen i den nya positionen som den gamla.

För övrigt så försöker jag att jobba så lite med händerna som möjligt och istället lösgöra hästarna med hjälp av sittbenen, sitsen i övrigt och hela skänklarna. På så vis blir händerna mer stilla, men självklart jag kan pilla lite försiktigt med fingrarna ibland om jag känner att hästen biter sig fast i bettet. Om hästen å andra sidan släpper kontakten med bettet så försöker jag bara driva den fram till stödet igen.

Hur är era hästar när det kommer till stöd på tygeln och hur jobbar ni med det hela?

/ Emma