Carina berättar om tömkörning

Efter ett önskemål kommer här ett inlägg där vår tränare Carina berättar om tömkörning, eller snarare tömlongering den här gången. Vi startar med att Carina berättar om några olika kopplingar så svarar hon på ett par frågor i nästa inlägg. Har ni någon fråga till Carina om tömkörning, ställ det i detta inlägg!

1)
insida3Den första kopplingen är en vanlig på utsidan (genom ring i gjorden till bettringen) och en ledande töm på insidan (från min hand, genom bettringen in i gjorden).

Den här kopplingen lägger jag tömmarna i ringarna långt ner på gjorden för att få hästen att sänka formen och jobba genom ryggen. Den ledande på insidan hjälper till att få hästar som gärna går lite högt i formen att komma i en lägre form, plus att den hjälper till att ställa hästen inåt. (yttertömmen jämförs med en yttertygel vid ridning, har samma funktion; samlande, förhållande).

2) (Samma utsida som första kopplingen)
insida2Den andra kopplingen är likadan på båda sidor, från handen, genom ringar i gjorden till bettringarna.

Bra koppling om man har en häst som accepterar handen och inte tänker uppåt vid en förhållning utan fortfarande klarar av att arbeta i en bra form.
Bästa kopplingen när man börjar tömköra sin häst, träna vid inkörning och vänjer hästen vid tömmar. Har man kommit så pass långt att man klarar av att byta varv utan att stanna så är det den lättaste kopplingen då den är likadan på båda sidor.

3) utsida2
insida3
Tredje kopplingen är en `gramankoppling` (från min hand, genom ring i gjorden högt upp, genom bettringen och tillbaka i gjorden) på utsidan och den ska man INTE använda sig av om man inte är van att tömköra själv och har en häst som är van att bli tömkörd.

Risken är väldigt stor att man tar för mycket i yttertömmen och effekten blir då att man `låser` hästen på yttersidan. Resultatet blir att man får en stressad häst som gör allt den kan för att ta sig loss (kopplingen släpper inte lätt även om man lättar i handen), den kan börja tänka bakåt och få panik rent ut sagt så REKOMMENDERAS INTE om man inte har erfarenhet av det man gör.
Kopplingen på insidan är en ledande töm (samma som första kopplingen).

4)
utsida1
Fjärde kopplingen är en variant av en gramankoppling men som fästes emellan frambenen istället för i gjorden (går från hand, genom ring i gjorden, genom bettringen och ner emellan frambenen). Den är inte lika skarp som nummer tre men inte en koppling som `nybörjaren` ska ge sig på ändå. Vilka hästar använder jag denna på? Jo de som gärna går lite höga i formen och släpper ryggen plus de som har svårt att ta ett jämt stöd på yttertömmen (t.ex. om jag tar en förhållning så släpper de ryggen och nacken blir för hög, jag får då effekten vid en förhållning att nacken inte kan komma så högt upp pga. att den är fäst mellan frambenen så hästen får ett jämnare stöd utan ryck).

Insidans koppling är en ledande (som nummer 1). Den är även bra till de som gärna tränger inåt.

5) (Samma utsida som första kopplingen)
insida1 Femte kopplingen är en ledande töm på insidan men den är fäst mellan frambenen istället för i gjorden. Vanligt fäst töm på utsidan (genom ring på gjorden och fäst i bettringen).

Den här kopplingen hör till mina favoriter när det kommer till att få hästar att arbeta långa och låga. Yttertömmen fungerar som en vanlig yttertygel, innertömmen hjälper till att få hästen att arbeta genom ryggen i en lång och låg form.

Emma tillägger: Femte kopplingen är den vi absolut oftast använder på Boppen.

/ Carina genom Emma